camillasoder.blogg.se

Varje gång Liam har ätit så blir han jätteslemmig i halsen, låter så ansträngt på nå vis. Har tagit upp det varje gång vi varit på bvc och hon säger gång på gång att det är vanligt och normalt. Men varken jag eller Tony kan riktigt släppa det.. Tänker tankar som att "är det nå fel på honom" /"är det nå fel på lungorna" osv.. Om vi håller honom upprätt ett tag efter han ätit så låter det bättre. Matilda på bvc säger att mjölken åker upp och ner mellan näsan och halsen och att det då låter ansträngt med andningen.

Det låter som sagt väldigt ansträngt och han andas väldigt högt.. Vi ska vara uppmärksamma på om han snarkar, för det ska tydligen små barn inte göra.

Vi sa att vi ska ta upp det den 11/11 när det är den här 2-månaders kontrollen med barnläkaren. Det är ju säkert inget konstigt och Matilda säger ju att det är vanligt och normalt, men ändå svårt att släppa det när det handlar om andningen..

 

En grej som vi inte sagt till nån av våra vänner eller familj (vi ville inte oroa nån, lovade Tony då att inte berätta att vi varit där) är att vi åkte in till barnakuten fredagen den 20/9 (då va ju Liam bara en vecka gammal) Vi åkte in pga av andningen och det va den kvällen som det började det här med att han låter så ansträngd. Vi åkte in vid 1-tiden på natten och vi fick komma in direkt på ett rum eftersom han va så liten. Efter en stund kom en barnläkare och undersökte honom, vägde honom och kontrollerade hur han mådde osv. Barnläkaren sa att han var en väldigt fin och frisk liten bebis och att ingenting va konstigt. Men under den tiden så lät Liam inte så konstigt, då hade det släppt på vägen dit och under tiden vi satt och väntade på rummet.. Vi kände oss som två nyblivna väääldigt nojiga föräldrar. Som sagt nyblivna som inte riktigt har koll på allt i denna helt nya värld.

Vi kände att det är lika bra att åka in en gång för mycket än en gång för lite. Vi hade ändå inte kunnat somna den natten om vi inte åkt in så det va lika bra.

 

Liam ligger och sover just nu och nu hörs ingen andning alls, alltså han andas inte ett dugg högt och inget "slem" i gångarna, och nu var det nån timme sen han åt så det är ju därför.. 

Jag har slutat att ligg-amma på nätterna nu. Vi har en känsla av att han blir värre när jag ligg-ammar honom. Så nu sitter jag, väldigt mycket jobbigare på natten när jag är trött, men det måste jag ju eftersom han låter bättre om jag sitter upp. Sen går vi alltid omkring i lägenheten typ 20 min varje gång han ätit för att mjölken ska åka ner. Känns läskigt att somna när han låter sådär precis bredvid en.

Skönt att vi har den där 2-mån kontrollen och att vi ska prata om det.

Jag har även filmat Liam på nätterna när han låter så där, tänker att det kan va bra att ta mä oss så läkaren får lyssna och se.